Matsvinnsspaning mars 2024

Skrivet av 2024-03-31

Sex gånger mer avfall sker i industrin än vad vi tidigare trott. Sverige missar matsvinnsmålet till 2025 – med besked och råge. Livsmedelsgiganter ropar på lagstiftning, men vem lyssnar?

En fet skräll 

Livsmedelsavfallet (alltså både ätbart/matsvinn och oätbart/matavfall) från industrin visar sig vara sex gånger större än tidigare beräkningar. Det visar Naturvårdsverkets senaste rapport ”Livsmedelsavfall i Sverige 2022”. I och med det sjunker också konsumenternas andel av ”matsvinnskakan” rejält. Hushållen har ju tidigare pekats ut som de största bovarna när det gäller matsvinn.
Vid rapporter och statistik som släppts i tidgare mätningar och Naturvårdsverkets undersökningar från 2020 och 2021 stod hushållen för hela två tredjedelar av det uppmätta livsmedelsavfallet, men med de nya siffrorna blir det knappt hälften och det minskar kontinuerligt även i kilo räknat. Men viktigt att påpeka är att avfallet beräknas med en ny metod. Till exempel ska fjädrar och hud ingå i industrins avfall, vilket inte alltid har skett tidigare. Totalt livsmedelsavfall i Sverige är 1,4 miljoner ton.
Kan det innebära annat ljud i skällan och debatten framöver? Den som lever får se.

Livsmedelsavfall Sverige 2012 till 2022. Källa: Naturvårdsverket, 2024-03-18. Hämtad 2023-04-15. Tillgänglig Naturvardsverket.se.

Sverige kommer inte att nå målet om halverat matsvinn till 2030

Matsvinnet minskar alldeles för långsamt. Fler måste göra mer säger Karin Fritz, Livsmedelsverket. 
Enligt Sveriges nationella mål ska livsmedelsavfallet minska med en femtedel från 2020 till 2025. Men fram till 2022 var minskningen bara tre procent enligt Johan Hultén, från IVL Svenska miljuinstitutet. 

Naturvårdsverkets statistik för matsvinn och livsmedelsavfall 2022. Källa: Naturvårdsverket 2022
Jag brukar säga att jag skulle vilja se en motsvarighet till HACCP för matsvinn. För det här är inget som går av sig själv, man måste lägga tid och resurser. Det är precis som att jobba med energieffektivisering, man behöver ta fram en handlingsplan och sedan se till att göra jobbet, säger Sara Sundquist, hållbarhetsansvarig och näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen i tidningen Livsmedel i Fokus.

19 % av all mat som produceras i världen går till spillo

60 procent i hushållen, 12 procent i butiksledet och 28 procent i food service och restaurang. Det visar FN-organet UNDPs nya rapport Food Waste Index Report – Think Eat Save. Till detta ska läggas ytterligare 13 % av livsmedlen som förloras eller svinnas efter skörden, genom livsmedelskedjan och fram till butiksledet. Förluster och matsvinn genererar 8–10 procent av de globala växthusgaserna, fem gånger mer än flyget enligt rapporten. Här kan du läsa en sammanfattning av rapporten och en artikel i AP med kommentarer. Läs gärna också den analyserande artikeln om FN-rapporten i The Guardian.

Tips för att planera matlagning och portionsstorlek

Och så kommer, kanske lite sent men ändå ett tips du kan spara genom att bokmärka den här sidan , ladda ner och spara till nästa år: Konsumentföreningen Stockholms utmärkta portionsguide för påskbordet. Att planera mängden mat är också något vi alla bör göra varje dag. Läs gärna därför även tipset om att planera matlagningen för att bli ännu bättre på det.

Krav på snabb lagstiftning

Storbritanniens livsmedelsgiganter som Tesco, Aldi, Lidl, Sainsbury, Danone och Nestlé och ytterligare ett tjugotal företag har i ett gemensamt öppet brev till miljöminister Steve Barclay krävt ett snabbt agerande för att få tillstånd ett obligatorium för livsmedelsföretag att redovisa matsvinn.  Läs en klargörande artikel i Food Ingrediens First.

I dag används 15 procent av oliverna till att göra olivolja, resten blir avfall

Problemet är att avfallet oxiderar snabbt. Nu har ett israeliskt företag efter åratal av forskning kommit på en lösning och 100 % av oliverna, kärnorna, fruktköttet och presssaften kan tas tillvara. Läs mer här.

Flera verktyg i verktygslådan

Zero Food Waste Coalition har tagit fram en verktygslåda för att inspirera, hjälpa och stötta alla aktörer som vill minska matsvinnet. Här finns handfasta råd att ta del av liksom aktuell lagstiftning. Exempelvis om ansvar, skattelättnader och vägledning vid donationer, regler för datummärkning, om bioavfall och kompostering m m.

Så tacklar Rio de Janeiro det enorma matsvinnet.  Läs om Favela Organica och Regina Tchellys outtröttliga arbete för att minska hungern bland fattigt folk i favelorna.

Matt Homewood, Food Waste Campaigner, är på krigsstigen igen och rasar mot de stora livsmedelskedjornas oligopol som driver upp priset på frukt och grönt, EUs jordbrukspolitik och det sjuka matsystemet.

Sopföretag engagerar sig. Central Waste, ”Liverpool’s friendliest, family-run commercial waste collection company” har lanserat sju strategier för att minska restaurangernas matsvinn. Bland annat att få alla att förstå att matsvinn både handlar om pengar och miljö och att portionsstorlekar är nyckeln. Som nummer sju kommer att ta kontakt med Central Waste för utbildning av personal.

Som avslutning läs Kathrine Hayhoe, professor vid Texas Tech, inlägg med ”Good News, Bad News and What you can do”.

Fler updates här.

1 kommentar

  • Bra och intressanta citat av några av branschens främsta företrädare för arbetet med ett minskat matsvinn, Sara Sundquist och Johan Hultén.
    ”Jag brukar säga att jag skulle vilja se en motsvarighet till HACCP för matsvinn. För det här är inget som går av sig själv, man måste lägga tid och resurser. Det är precis som att jobba med energieffektivisering, man behöver ta fram en handlingsplan och sedan se till att göra jobbet”, säger Sara Sundquist, hållbarhetsansvarig och näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen i tidningen Livsmedel i Fokus.

    ”Sverige kommer inte att nå målet om halverat matsvinn till 2030. Matsvinnet minskar alldeles för långsamt. Fler måste göra mer”, säger Karin Fritz, Livsmedelsverket.

    ”Enligt Sveriges nationella mål ska livsmedelsavfallet minska med en femtedel från 2020 till 2025. Men fram till 2022 var minskningen bara tre procent”, enligt Johan Hultén från IVL Sveriges Miljöinstut.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vad tycker du?