Experternas nya rapport om livsmedelskedjans beredskap, beroende, funktioner och biologi

En ny rapport sammanställer livsmedelskedjans olika delar, inbördes beroende och vad som beskrivs som dess ”teknik och biologi”. Den tar sikte på fryskedjans del i det komplexa livsmedelssystemet. Om man vill vara lite rolig kan man säga att den kartlägger kedjans och delvis matsvinnets hotspots och fryspunkt.

Rapporten som är skriven på uppdrag av företaget Frigoskandia ger en lättbegriplig och snabb översikt av den komplicerade livsmedelskedjans olika led, samberoende och hur den fungerar. Maten vi äter är sällan ”enkel” och många led måste fungera för att ha beredskap och uthålliga livsmedelssystem.

Rapporten går på ett par sidor igenom hur mat och dryck blir till livsmedel, vad som menas med det och vad som krävs för att så ska ske. Här kommer från rapporten en påminnelse och en sammanfattning av livsmedelskedjans aktörer:
Primärproduktionen
Livsmedelsindustrin
Livsmedelshandeln
Konsumentledet
Återföring (cirkulerande) av resurser till primärproduktionen (så som foder, gödning etc)

Rapportförfattare är Christina Skjöldebrand (docent och professor i livsmedelsteknik och medlem av styrgruppen för Matsvinnet.se) och Cecilia Mark-Herbert (PhD, Universitetslektor).

Några av rapportens slutsatser är att alla led i livsmedelskedjan är och behöver vara tätt sammanflätade, medberoende och sammanlänkande för att den ska fungera tillfredsställande. Läs gärna rapporten här.

Rapporten svara inte på den klassiska och numera väldigt aktuella frågan om Sveriges (livsmedels)beredskap är god eftersom det inte var fokus i uppdraget. Ett entydigt svar på den frågan hade nog ändå varit svårt att ge och beror också på vem man frågar och vad man menar men livsmdelsberedskap. Vi ser fram emot fler rapporter som betonar och visar på kedjans olika delar på ett så här enkelt sätt och som också svarar på frågan: hur står det egentligen till med Sveriges beredskap?