Historien bakom datummärkningen

Skrivet av 2020-06-18
Bild: Tania MalréchaufféUnsplash

Om hur livsmedelspolitik och goda intentioner skapat en klassisk intressekonflikt: datummärkning vs matsvinn. Se också videoklipp som bevisar hur gammal mat man kan äta på föreningens YouTube-kanal.

1972 skapades Livsmedelsverket i Uppsala. Bakgrunden var att det hade fuskats en del med datummärkningen i producentledet. Gott så. Men det var inte förrän 1985 som den obligatoriska datummärkning genomfördes i Sverige och vi fick eller om man så vill, pådyvlades, det system vi fortfarande har.

Det hade beslutats att Livsmedelsverket skulle sätta upp regler som tvingade livsmedelsleverantörer att märka mat och dryck så att konsumenter kunde lita på att man alltid erbjöds säkra livsmedel. Arbetet gjordes nog med goda intentioner. Om man vill se positivt på reformen så har den troligen också räddat ett antal personer från att bli sjuka av dålig mat och dryck. De flesta länder har infört något liknande, ibland med flera nivåer på datummärkning.

Datummärkningen har också lett till berg av matsvinn – helt i onödan! Något som vi vet har enorm påverkan på natur, färskvattenanvändning, övergödningen av våra hav, sjöar och vattendrag, förlust av ekosystem, artutrotning och inte minst stor klimatpåverkan. Allt helt i onödan om maten inte äts. Så här kan vi inte ha det!

Läs mer om det enorma matsvinnet på vår faktasida. Eftersom vi har ett globalt livsmedelssystem kan man också med rätta säga att matsvinn hos oss är mat som vi tar ifrån andra som bevisligen hade behövt den bättre än vi.

Det här är alltså en viktig berättelse som ger en bakgrund till varför matsvinnet är så stort i Sverige och världen idag.

Klurig och tydlig intressekonflikt

Om man ska tro EU:s uppskattning om att 15 – 33 % av maten slängs eftersom bäst före-datum missförstås som sista förbrukningsdag, så har reformen lett till att enorma mängder mat och dryck slängs helt i onödan. Datummärkningen misstolkas av konsumenter, matbutiker, handlare och branschen utnyttjar möjligheten att sälja fler varor. Intressekonflikterna är tydliga, flera, och svåra att bli av med.

Nästan allt är förlåtet, Livsmedelsverket

Dagens Livsmedelsverk och politiker är relativt medveten om att denna intressekonflikt existerar och att konsumenterna inte ensamt kan lastas för att ”missförstå” skillnaden mellan bäst före-datum och sista förbrukningsdag. Därför och för att myndigheten leder regeringsuppdraget för att kraftigt minska matsvinnet, har Livsmedelsverket tagit fram en modell för att motverka svinnet som de kallar ”Bäst före – bra efter”. Läs därför gärna här vad de skriver om datummärkningen.

Tips för minskat datum-svinn

  1. Använda dina sinnen – tänk det numera smått klassiska ordningen: titta, lukta, smaka innan du överväger att slänga, och hellre äta upp mat eller dryck som du är misstänksam mot.
  2. Läs föreningens tips om bäst-före- och datummärkning
  3. Se nedan videoklipp när styrelsemedlemmarna Louise Ungerth, Ingrid Strid och Mårten Thorslund liksom frilansjournalisten och dumpstraren Andreas Jakobsson* gör sig själva till försökskaniner och testar ”gammal” mat. Vad sägs om att 10 månader ”gammal” yoghurt smakar som ny?
  4. Ifrågasätt det egna hushållet, liksom vänner, butiker, och andra när de vill släng mat som inte är gammal/dålig.
  5. Handla av butiker som exponerar och får dig att köpa, ofta rabatterat, mat som närmar sig bäst-före-datum.
  6. Handla mat som har en egen märkning som ”Minst hållbar till”, ”Inte dålig efter” och andra varianter på förpackningen.

Läs här hur du kan avgöra kvalitet och hållbarhet på ägg, som kan vara ätbara upptill ett halvår om de förvarats i kylskåp!

Smakprovning av ”gammal mat”

Innan du bänkar dig framför videoklipp finns här ett radioreportage där föreningens ordförande Mårten Thorslund äter 11 år gamla kakor ett inlägg där kassör Louise Ungerth gör granola på 10 år gammalt vetekli här.

Ingrid Strid, matsvinnsforskare och styrelseledamot i Föreningen Matsvinnet, testar 12 månader gammal yoghurt enligt konstens alla regler, med en student från Sveriges första universitetskurs i matsvinn.

Louises Ungerths, styrelseledamot i Föreningen Matsvinnet, provsmakar mat från sitt eget kylskåp. Testet gjordes den 30 september för er som vill.

Det finns ett flertal videos på föreningens YouTube-kanal där Mårten Thorslund, föreningens ordförande, äter och dricker ”gammal” mat och dryck. Se gärna dem och prenumerera på kanalens videoklipp!

Frilansjournalisten, författaren till boken Svinnlandet och dumpstraren Andreas Jakobsson* är en rättfram talesperson för det ”gömda svinnet”, alltså det som butikerna inte vill visa.

Gillar du den här artikeln? Dela den då med världen och följ os på sociala media för fler videos, tips och trix för att minska matsvinnet och utmana bästförenormen! Följ oss på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och LinkedIn.

* Läs gärna tidningen Syres reportage om Andreas och Bäst-före-märkningen och följ Andreas dumpstrande på hans blogg Dumpstringslyx.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vad tycker du?