Matsvinnsspaning mars-april 2026
Matavfallet minskar inte (!) i Sverige, Zero Waste Day, bra rapporter, mängder av matsvinn i Dubai och duktiga lunchrestauranger i mars-april månads matsvinnsspaning.
Zero Waste Day (International Day of Zero Waste , som är instiftad av FN, infaller 30 mars varje år. Livsmedelsverket uppmärksammade i år dagen med uppmaningen ”Ät Upp” och Karin Fritz, SLV, medverkade i TV4 med kloka ord, inte minst om att ha 4 grader i kylskåpet. Då håller maten nämligen nästan dubbelt så länge som bäst före- datumet. Det är för mig (Louise Ungerth) en gåta varför inte industrin och handeln tvingas att sätta bäst före-datum efter + 4 grader och inte som nu + 8 .
Här ryter FNs generalsekreterare Antonio Guterres till om det stora matsvinnet.
Och nej, den totala mängden matavfall har inte minskat det senaste åren.
Det konstaterar dessvärre Naturvårdsverket i faktabladet ”Livsmedelsavfall och matsvinn.” Det verkar alltså gå åt skogen för Sverige att uppfylla EUs bindande mål. Till år 2030 ska vi ha minskat mängden livsmedelsavfall med 10 procent totalt i livsmedelsindustrin, och 30 procent sammantaget i butiks – och konsumentledet. Basår snittet 2021-2023. Hushållen kastar mest men det är inte främst ätbar mat (dvs matsvinn) som slängs utan avfall som som ben, skal och kaffesump. Butikerna däremot slänger nästan enbart ätbar mat.
Läs rapporten ”Utvärdering av åtgärder för minskat matsvinn” från Naturvårdsverket. Rapporten har finansierats av Livsmedelsverket och författats av IVL, Svenska Miöjöinstitutet. Syftet är dels att testa en internationellt använd metod för att utvärdera åtgärder som minskar matsvinnet, dels att utvärdera ett antal svenska åtgärder. Det är lärorikt att läsa exemplen på lyckade och mindre lyckade åtgärder, svårigheter och möjligheter. Martin& Servera sticker ut som ett lyckat exempel. Och i dagarna berättade företaget att de 2018 satte målet att minska matsvinnet till hälften, 0,25 procent, till 2025. Och nu visar det sig att de har lyckats. En åtgärd är arbetet med utförsäljningslistor. Kunderna kan se vilka varor som reas ut och beställa dessa direkt i e-handeln. Läs här.
Att det blir allt varmare i Dubai, dåliga lagerlokaler som inte håller temperaturen och den utpräglade buffékulturen gör att hotell- och restaurangbranschen står för hela 38 procent av allt matavfall i storstadsområdena. Det här går att komma till rätta med genom åtgärder i fem steg enligt den mångfaldigt prisbelönta kocken Supritam Basu.
Tetrapacks dryckeskartonger skyddar maten under transport och lagring upptill 12 månader utan kylning eller tillsats av konserveringsmedel. Även vid höga utetemperaturer. Mat i aseptiska förpackningar är speciellt viktiga vid kriser i varmare länder och gör att maten kan konsumeras i stället för att gå till spillo. Dessutom minskar denna förpackning klimatavtrycket med en tredjedel jämfört med vanlig dryckeskartong. Är den mycket dyrare? Läs här.
Riktigt bra är den nya rapporten ”Turning waste into value” av Cap Gemini i samarbete med Consumer Goods Forum. Lättläst, bra analyser och handfasta råd om hur matsvinnet kan minska i hela livsmedelskedjan, aktör för aktör. Läs och agera!
Häpnadsväckande 162 miljarder USD förlorar restaurangbranschen i USA årligen på grund av matsvinn. De flesta restaurangägare följer kostnaderna som besatta, ända tills tallriken når bordet. Efter det försvinner intresset. Endast cirka 20 % av restaurangerna mäter tallrikssvinnet i matsalen. Mycket handlar om att gästerna får för stora portioner. Vanligt svinn är pommes frites, bröd, sallader och garnering – ofta mat som gästerna inte aktivt har valt. Och nu, när 6–8 procent av befolkningen tar de nya bantningspreparaten lämnas ännu mer mat på tallrikarna och fler ”bantare” lär det bli de kommande åren. Läs artikeln i Forbes eller rapporten ” A cost – conscious approach to reducing plate waste” av bland andra Georgetown University’s Portion Balance Coalition i samarbete med ReFED med flera.
Femtiosex procent. Från 59 gram per gäst 2019 till 26 gram i dag. Så mycket lyckades ISS, ett jättestort danskt företag med lunchrestauranger m m, minska svinnet i 500 norska restauranger. Hur de gjorde? En åtgärd var att sluta kalla en maträtt ”vegansk”. Säg grönsaksgryta i stället så väljer betydligt fler gäster den rätten. Serveras det fisk så äter folk mer av andra rätter på buffén. Sätt mål, registrera svinnet, analysera varför maten går till spillo. Det viktigaste är att någon har ansvar och att ledningen är engagerad och bryr sig. Inga nyheter men tål att upprepas. Läs här.
Avslutningsvis, läs om det colombianska företaget Eatcloud som med hjälp av artificiell intelligens och analys kopplar samman livsmedelsindustri, stormarknader, restauranger, hotell och jordbruksproducenter med matbanker och andra sociala initiativ. En bro mellan överskottsmat som inte kan säljas eller konsumeras och människor som inte har råd med mat.
Fler updates här
