– Det kommer att bli outhärdligt, jag förväntar mig massmigration.
– Det finns lösningar som är lätta att infria, som att minska utsläppen av metan och andra kortlivade växthusgaser, till exempel genom att få ned det stora matsvinnet i västvärlden.
Orden är klimatforskaren och mottagaren av årets Crafoordpris, Veerabhadran Ramanathan och syftar på den snabba uppvärmningen som sker av jordklotet. Men han har ändå gott hopp inför framtiden. Det här sade han i en intervju i DN. Så sant tänker jag. Så varför händer det då så lite?
Frukt och grönsaker, nötter, charkuterier och kex i bitar
Om vi helt kunde förebygga livsmedelsavfall i handeln, grossistledet, hushållen och storköken skulle Sverige årligen spara 1,47 miljoner ton koldioxidekvivalenter – cirka 142 kilo per person. Det skriver Naturvårdsverket i rapporten ”Miljöpåverkan från livsmedelsavfall i Sverige”. Läs Maria Nehme O’Neills, RISE, lättlästa blogginlägg om rapporten ”Från rest till resurs”.
Mer av den potatis som odlas ska komma till användning. ”Potatis 360- från jord till bord utan spill” är ett initiativ av myndigheter, organisationer och branschen för att minska svinnet av potatis. Projektet drivs av Livsmedelsakademin och genomförs i samarbete med Hushållningssällskapet Skåne, Ekologiskt marknadscentrum och Potatisodlarna. Potatis 360 finansieras av Jordbruksverket.
Här en intressant studie som talar emot rapporten och intervjun ovan: Quantifying the realistic reduction potential of food waste in Swedish Household från forskare på SLU med flera. I och för sig en liten studie, 41 hushåll, men ändå. Resultat: 32 % av det totala matsvinnet i hushållen var förebyggbart. *Blygsamma klimatvinster: en halvering av denna andel skulle minska livsmedelsrelaterade utsläpp med endast cirka 0,5 % i ett svenskt sammanhang. *Begränsat ekonomiskt incitament: en halvering av det förebyggbara avfallet skulle spara ~33 euro per person årligen, vilket sannolikt är för litet för att driva på en betydande beteendeförändring för många hushåll. *Näringsslöseri: näringsvärda livsmedel kasseras – t.ex. potatisskal ensamma var exceptionellt rika på järn och C-vitamin. Slutsats: Även om minskning av matsvinn ofta marknadsförs som en viktig hållbarhetslösning, tyder dessa resultat på att det i sig sannolikt inte kommer att ge omvälvande effekter; meningsfull förändring av livsmedelssystemet kommer att kräva att man kombinerar förebyggande av avfall med bredare kostförändringar. Läs Gunnar Rundgrens kommentar samt Niina Sundin på Linkedin. Jag förstår dock inte riktigt. Man betalar ju i butiken för både ”svinn” och ”avfall”, så kostnaderna måste väl bli högre än att bara beräkna kostnaderna för det ätbara. Eller är jag fel ute?
Jag blir lite trött på att konsumenternas matsvinn alltid framhålls som ”värst”, så även i rapporten ovan. Ja, det stämmer. i ton räknat är vi värst. Men vi är ju 10,5 miljoner människor som slänger mat. Det blir många ton. Vårt svinn har faktiskt minskat över tid till skillnad från vissa andra aktörers. Men mer finns att göra för oss alla – förstås!
Sedan tidigare säljs gårdagens Fazers Gateau‑bageriers bröd och bullar via digitala matsvinnsappar rapporterar Livsmedel i Fokus. Nu finns stationer som kallas ”För läckra för att slängas”, och kunderna kan göra fynd. Där säljs hantverksbakade bröd och bullar från föregående dag med 40 procent rabatt. I Pressbyrån kan man numera också köpa bullar och wienerbröd med kraftiga rabatter.
Kloka ord från REFeds senaste seminarium om matsvinn i hotell och restaurang – ”Med så mycket energi fokuserad på AI, automatisering och teknikdrivna lösningar är det lätt att förbise de metoder som i tysthet- och konsekvent- har levererat de största minskningarna av matsvinnet. Det handlar om tajtare planering, eftertänksam produktion och rutiner. Åtgärderna minskade svinnet med 57 procent i Googles matsalar.
Generation Waste hjälper 23 restauranger på Djurgården att minska svinnet.Tre råd från Camilla Zedendal, vd för KDI: 1. Mät först. Det ger fakta att agera på. 2 Gör det tillsammans! Det blir lättare och roligare. 3 Börja! Engagemang är viktigare än perfektion. .
