Matsvinnsspaning april-maj 2024

Matbanker varken löser matfattigdomen eller matsvinnet men de behövs vilket Ätbarts Matbanksrapport #1 tydligt visar. Hur kan AI hjälpa till i kampen mot det enorma och onödiga matsvinnet och hur kan innovationer och informationskampanjer bidra? Det reder Louise Ungerth ut i april och maj månads matsvinnsspaning som hon kallar ”Update matsvinn”.

”Matbanksrapporten #1 – av vilka och hur omfördelas överskottsmat i Sverige” som Föreningen Ätbart tagit fram med stöd av Postkodslotteriet presenterades vid en konferens i april 2024. Summerat så var det ca 9 500 ton mat som per år omfördelas genom donationer av minst 220 matbanker i Sverige. Här följer en ordagrann citering från rapporten: ”Rapporten belyser de problemområden som uppstår i skärningen mellan civilsamhällets och offentlighetens ansvar för människor i utsatthet, samt i skärningen mellan livsmedelsföretagens och civilsamhällets intresse för matsvinnsfrågan”.
Det är mycket intressant och lärorik rapport som vi rekommenderar alla våra följare att läsa. Numera ingår också två av Matsvinnet.se styrgruppsmedlemmar i Ätbarts styrelse; Åsa Sandberg och undertecknad Louise Ungerth. Läs hela rapporten här.

Hur AI kan användas för att minska matsvinn

Exemplet Picadeli

Varje år får vi till exempel 100 ton stammar av blomkål och broccoli som vi gör ris av och lika mycket tomatkanter blir salsa till våra (Picadelis) sallader.

Med hjälp av AI optimeras ordrar och matsvinnet kan minimeras. Krister fortsätter:
”Men för oss hade det varit billigare att kompostera eller låta matsvinnet bli biobränsle. Det är dyrt att göra bra.”

Läs mer och lyssna till SVTs reportage.

Exemplet Compass Group

Ta en bild på dina matrester! Så föreslår Compass Groups läckra recept och nya måltider med mat du redan har i kylskåpet. Coolt tycker jag. Testa här!

Jag skriver detta på en tågresa. Just nu närmar vi oss slutdestinationen Göteborg. Då annonserar Bistron att de säljer wraps och smörgåsar till halva priset. Smart för oss resenärer, smart för att matsvinnet minskar. Heja SJ!

Fler innovationer och kampanjer mot matsvinn

LRF Ventures har gått in med kapital i det svenska företaget Saveggy som har tagit fram en biobaserad tunn film av raps och havre som skyddar gurka mot uttorkning, i stället för plasten som används nu.

Engelska organisationer som minskar matsvinnet kan du få 60 000 brittiska pund, närmare 800 000 SEK för att utveckla den under ett år. Hubbub, en ideell välgörenhetsorganisation med miljön i fokus har öppnat en ”Eat it Up Fund” som premierar sex personer eller organisationer som har bra idéer för att minska slöseriet. Läs mer här.

Det genmodifierat äpple Arctic Gala kan minskar matsvinnet genom förlängd hållbarhet. Genom att stänga av äpplets egen PPO (?) brunfärgas inte äpplet om det får en stöt eller när det skivas. Hållbarheten på skivade äpplen förlängs med 28 dagar. Det minskar svinnet och gynnar såväl livsmedelsindustrin, butikerna och hushållen enligt OSF, Oganagan Speciality Fruits. Nu har såväl Canadas som USAs myndigheter godkänt äpplet som har flera GMO-föregångare. Läs mer på Arctic Apples.

Irländare slänger tydligen massa frukostmat. Stop Food Waste Irland kampanjar och ger mängder av tips för att få dem att sluta med det. Läs här.

Förluster och svinn i fiskeindustrin

Enorma mängder fisk, ca 40 procent, går till spillo globalt, både i produktionen och som utkast. Läs ”Investigating Global Aquatic Food Loss and Waste” av  Friends of Ocean Action,  World Resources Instiute med flera.

FN: Minskat matsvinn kan hjälpa att minska hungersnöd globalt

282 miljoner människor i 59 länder led av akut hunger 2023, en ökning med 24 miljoner från föregående år. Det visar FNs rapport ”Global Report on Food Crises”. De främsta orsakerna är:
1. Konflikter 2. Extrema väderhändelser 3. Ekonomiska störningar/chocker.
Hittills under 2024 har ytterligare 1,3 miljoner svältande människor tillkommit, i Gaza och Sudan. Så fruktansvärt deppigt!

Fler av Louises Update matsvinn-spaningar finns förutom på Matsvinnet.se och på Louiseungerth.se här.

Matsvinn är en global rättvisefråga

Exemplet med FN:s rapport om ökad hungersnör kan vi konstatera att mat och dryck som till stor del är en del av en globalt livsmedelssystem gör att vi till har viss makt att påverka utbudet mat överallt på jorden, även i krigshärdar. För genom att inte slänga här och nu i Sverige och resten av den rika världen, vars matsvinn är minst lika stort som det är i fattiga länder, kan maten fördelas bättre till andra platser, t ex till de som just nu och framöver befinner sig i hungersnöd eller svält. Matsvinnet är också en rättighetsfråga särskilt som den skaran ökar kraftigt och klimatförändringarna, utsattheten och den sociala och infrastrukturella utmaningarna samt det stora populationsunderlaget unga som inte klarar sin egen försörjning i den delen av världen gör att de fattigaste länderna och hungern inte lär minska på överskådlig tid. Detta är också vad man skulle kunna beskriva som ”fjärilseffekten” eller The Butterfly Effect. För som Benjamin Franklin sade:

“For want of a nail the shoe was lost,
For want of a shoe the horse was lost,
For want of a horse the rider was lost,
For want of a rider the battle was lost,
For want of a battle the kingdom was lost,
And all for the want of a horseshoe nail.” 

Att matsvinn är en global rättvise- och rättighetsfråga visar FN:s rapport och vi kan lära av historien att det verkar vara svårt att lära av historien, menar Matsvinnet.se:s Mårten Laurell Thorslund.