Dumpstring visar upp livsmedelssystemets mörka baksida

Wow, jackpott! Vilka sjuka mängder! Så kan det låta från våra två intervjupersoner när de rotar efter slängd mat i containers på nattliga räder utanför livsmedelsbutiker i Uppsala.

Personerna är Andreas Jakobsson, journalist, författare och dumpstrare och Ingrid Strid som ibland hakar på Andreas dumpstringsrundor. Ingrid forskar på hållbara livsmedelssystem och matsvinn, är lärare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och styrelseledamot i Föreningen Matsvinnet. Två av Sveriges mest kända experter och dumpstrare funderar kring varför det slängs så mycket bra mat varje dag, året om i Sverige och vad man kan göra åt det . Vi sätter systemet under lupp! 

Dumpstring kommer från engelskan ordet to dumpster, som betyder att ta hand om saker som slängs. Det som driver Andreas och Ingrid att dumpstra är engagemanget mot matsvinn och det enorma resursslöseri som sker varje dag året runt i Sverige och globalt. Livsmedelsproduktion genererar stora mängder växthusgaser, näringsläckage till luft och vatten, minskar den biologiska mångfalden och bidrar till vattenbrist. Helt i onödan om maten inte äts upp. För att inte tala om alla tusenlappar som rivs sönder när maten inte hamnar i våra magar. Dessutom blir vi fler människor på jorden. Om mer livsmedel tas tillvara går det att föda fler utan att belasta jordklotet mer än vad vi redan gör menar Ingrid och Andreas.

Att dumpstra är ett slags betalt miljöarbete, berättar Andreas. Samtidigt som vi räddar mat sparar vi pengar, ungefär 4 500 kronor i månaden för vår familj. Vi äter också lyxigare, vi har fulla fruktfat hemma, barnen äter fruktsallad jämt.  Härom året hittade jag 30 burkar Kalixlöjrom. Vår familj kanske lägger ut 300 kronor i månaden på mat. 

För vår del blir det ett mer ojämnt inflöde säger Ingrid, eftersom det oftast går några veckor mellan mina dumpstringar. Kött köper vi inte längre. Om vi hittar mycket fryser vi in, och ägg och yoghurt behöver vi i princip aldrig köpa. Så klimatmässigt sparar jag en hel del på att dumpstra. En rolig bonus är alla nya eller dyra saker vi inte skulle ha köpt i normala fall, pannfärdig schnitzel, 30-pack baklava, tiramisu i portionsglas, spetskål, butternutsquash, laktritsstänger med mint och jättefyndet av löjrom. 

Vilken mat slängs och varför slänger butikerna mat? 

Vi hittar till exempel massor av butiksbakat- eller bake-off bröd berättar Ingrid. Det är inte ovanligt att hitta en halv soptunna åt gången. Det ska se fullt ut på hyllorna, färskt bröd doftar gott och ger stämning till butiken. Brödet är inte där bara för att sälja bröd.  Överblivet bröd från de stora bagerierna hittar vi sällan; det går på retur tillbaka till bagerierna. 

Andreas har dumpstrat i över sju år, och han ser flera orsaker till butikernas matsvinn. 1. Flerpack eller nät med frukt- och grönsaker. Blir en frukt dålig slängs hela förpackningen. 2. Bäst före – datum. Är maten inte såld några dagar före bäst före datum slängs den. Nu har många butiker börjat sätta ner priset för att sälja slut innan bäst före datum går ut. Men inte alls i tillräcklig omfattning. Det är en bråkdel som rabatteras och ofta försent, så att ingen vill köpa den. 3. Kross/söndriga förpackningar. Blir en burk bucklig i en sexpack öl slängs allt.

Vad kan butikerna göra för att minska matsvinnet?

Sluta sälja flerpack, sälj i lösvikt i stället så minskar svinnet, hävdar Andreas. Men det handlar om vinstdrivande företag, och det är det som är dilemmat. Flerpack säljer mycket bättre. Och risken är även att flerpack ger svinn i nästa led, i hemmen, för man hinner inte äta upp allt. Om en butik bara säljer lösvikt kanske kunden går till en annan butik. Tänker man på svinnet blir man irriterad. Flerpack är ett av många systemfel, en låsning i branschen menar Andreas. 

Både Andreas och Ingrid menar att det måste bli dyrt att slänga mat. Det måste till politiska styrmedel. Beskatta matsvinnet helt enkelt, som man gör med annan miljöstörande verksamhet. 

Ni två drar ert strå till stacken genom att dumpstra så att maten som slängs inte förfars utan blir uppäten. Är det över huvud taget lagligt att sno mat ur butikernas containers?

Ingen vet om det är lagligt eller inte. Att någon tar mat ur öppna sopkärl utanför butik har aldrig varit uppe i rättegång. Kan det kallas för stöld? Juridiskt är ju maten värdelös av hygienskäl när den hamnat i sopkärlet. Den går ju inte att sälja vidare. Kanske skulle man tilldelas böter om noll kronor, spekulerar Andreas.

Hittar ni mindre mat idag än för några år sedan?

Det kan variera lite över tid men generellt slänger butikerna lika mycket idag som tidigare menar Andreas. Men nu hittar jag till exempel fler tomma förpackningar av mjölk och yoghurt, butikerna häller ut i vasken i stället för att slänga hela förpackningar. 

Är det inte äckligt att rota runt i soptunnorna?

Under sommarmånaderna kan det vara lite äckligt och lukta illa. Under vinterhalvåret är det inte farligt säger Andreas. Men det beror ju lite på vad man har för preferenser förstås. En del skulle säkert tyckas att det var äckligt att rota fram frukt ur tunnor där det även ligger en del ruttna och mögliga.  Om maten är kladdig sköljer man av den när man tar hand om den. 

Vad är era intryck från era dumpstringsrundor?

Vilket slöseri, säger Ingrid. Hela nötstekar från Brasilien, ekologisk kyckling från Sverige, uthälld mjölk, 60 liter felfri yoghurt, massor av någon skafferivara som är felmärkt och där ingen iddes sätta på en ny etikett, landgångar med räkor. Men just i fynd-ögonblicket är det snarare en upprymd skatthittar-känsla som dominerar. Det är nog en mer tillbakablickande tanke som står för känslan att detta är så fel. Det ska inte vara möjligt att hitta så här dyrbara och bra saker i soporna – de ska aldrig slängas! Det känns som ett slag i magen när man ser svinnet i vitögat. 

Andreas håller med. Politikerna måste ta ansvar och drämma till med skatter och avgifter, både till livsmedelskedjans aktörer och kanske också till hushållen. Matsvinnet genererar enorma skador på miljön till ingen nytta. Det måste få ett stopp.

Fotograf för samtliga bilder på Andreas Jakobsson och dumpstring är av Lena Granefelt. Bilden på Ingrid Strid: privat bild.

Håller du med om att matsvinnet måste få ett stopp? Vill du se fler reportage som detta? Då är Föreningen Matsvinnet rätt grej för dig. Välkommen att bli medlem i Föreningen Matsvinnet. Med fler medlemmar får vi större påverkan. Styrelsens arbete sker helt ideellt. Vill du veta mer om oss, kanske till och med skänka en liten donation för fortsatt ideella arbete så är du väldigt välkommen! Det gör att vi kan fortsätta sätta systemet, och oss själva, under lupp. Vi vet att vi har en funktion att fylla i samhället och det har du också!

Vill du lära dig mer om dumpstring och få tips om hur du kommer igång?  Följ Andreas blogg Dumpstringslyx och köp boken Svinnlandet som du kan beställa här. Titta på Ingrids spännande föreläsning Food waste: insights from science and dumpster diving från november 2020, SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Följ också dessa dumpstrare på Instagram för fler bildbevis från deras turer ut och ner i verklighetens sopkärl där de räddar matsvinn: @dumpsterdivan, @svinnjagarna @dumpsterbros (Norge) @dumpsterdiva och @dumpsterdivingsweden. Det finns många fler..