Matsvinnsspaning juli 2024
Här följer en del glada nyheter om svenskarnas attityder till matsvinn och klimat och andra mer nedslående siffror om matsvinnet och förluster i Indien, världens största producent av bananer, Vi svenskar bör oroa sig eftersom vi äter mest bananer per person i världen. Och en hel del andra matsvinnsnyheter – trevlig läsning!
Svenskarna, klimatet och matsvinnet
Vi har tidigare rapporterat om svenskarnas attityder till matsvinn och klimat, t ex i tidigare spaningar.
Vi kan precis som i tidigare spaningar konstatera att minska matsvinnet ligger i topp när svenskarna listar åtgärder man vill göra för klimatet. Det visar en ny undersökning av PwC/Kantar Media. 54 procent vill minska sitt matsvinn, följt av 46 procent som vill minska inköp av kläder, möbler och hemelektronik. 66 procent tycker att näringslivet ska ta ett större ansvar för klimatet.
Indiens problem med matsvinn och en kort historia om bananer
Indien tillhör värstingarna när det gäller matsvinn sägs det. 15 procent av frukt och grönsaker går till exempel till spillo efter skörd, vilket alltså inkluderar förluster och inte bara det som i Sverige avses när man pratar om matsvinn. En orsak ska vara riktigt dåliga lagringsförhållanden. Indien är, vilket troligen förvånar många läsare, också världens största producent av bananer. Hela 20 procent av bananerna går förlorade och mer lär det bli med tanke på extremväder som Indien har drabbats av liksom andra delvis klimatförändrade stressorer som extremvärme, förvärrade angrepp av svamp och insekter och det faktum att bananer är en riskabel och ohållbar monokultur (Regnander, Vanja 20210521, Mat och Klimat) som lätt kan slås ut i ett förändrat klimat och där stora sociala och ekonomiska kostnader är ett faktum och den prispress och hårda besprutningen och dåliga arbetsförhållande och låga löner bland plantageanställda innebär stora problem enligt bl a Bananrapporten 2022 (Fairtrade).
Svenskar äter mest bananer per person i världen utanför länder där bananer odlas så vi kan förstås vara lite extra intresserade av om det finns någon ljusning eller lösning i frågan. Läs mer i Bloombergs artikel ”Rotten bananas…”. Och skaffa egna lösningar på bananfrågan genom att minska banansvinnet med våra tips inklusive recepttips på bakning och matlagning med bananer om när de passerat bästföredatumet. Här finns också våra förvaringstips som kan förlänga livstiden på frukt och grönt!
Svenska matsvinnsnyheter under och inför rötmånaden 2024
Från i mitten av juli och ett halvår framåt kommer åtta Coop-butiker testa en scanner som avgör mognadsgraden på avokado. Tekniken, som ska minska det stora svinnet av avokado, har det nederländska bolaget One Third tagit fram.
Har du någon urgammal kryddburk i skafferiet? Företaget Matsmart vill att du i så fall skickar in den till dem senast den 11 augusti så är du med i tävlingen om Sveriges äldsta krydda. Matsmart vill sätta ljus på att maten håller mycket, mycket längre än bäst före- datum, om den förvaras rätt. Läser mer här.
Restaurangkedjan K- märkt har förresten tagit hand om 700 havskräftor som förlorat svansen! Alla bäckar små och de är erkänt duktiga på att minska matsvinnet sedan många år, en föregångare och inspirationskälla rent av så heja!
Värt att uppmärksamma: WWF och livsmedelskedjan Lidl har slutit avtal om ett femårigt partnerskap för att öka kedjans fokus på hållbarhet. Bland annat att bevara och främja biologisk mångfald, ansvarsfulla inköp och minska och förebygga matsvinn.
IFT Sustainable Food System presenterar en lista på nyheter när det gäller att göra ny mat av överbliven mat, så kallad upcycled food eller uppcyklad mat. Mat som annars inte skulle blivit mat men som förädlas till humankonsumtion, alltså mat och dryck har vi skrivit om tidigare, dels apropå att det är en betydande. del i det forskningsprojekt Matsvinnet.se ingår i, som förkortat kallas för Blod & Rova, läs mer här. Dels i förra månadens (juni 2024) matsvinnsspaning, som du kan läsa här.
På temat uppcyklad mat är Matsvinnstratten en bra modell som visar på det bästa för miljön, klimatet och samhället med att förädla livsmedel till människor eftersom det hamnar högst upp i hierarkin – förutsatt att den äts och dricks upp förstås – då det både kan motverka matsvinn (lila färg) från att uppstå och kan sägas pass in på nivån under (blå färg) genom förädling (ett till . Se bilden nedan och tipsa gärna andra, låna/använd Matsvinnstratten efter förmåga och hänvisa till oss.
Utländska lösningar och innovationer mot matsvinnet
Ny teknik för lagring av livsmedel är på gång. Logistikkostnader och matsvinnet i restauranger lär kunna minska som ett resultat ev det. Läs gärna med om startupbolaget Prisms teknik för att förlänga hållbarheten på livsmedel.
Inom tre år påstås att 90 procent av den mat vi äter kommer beröras av AI på ett eller annat sätt. Är du intresserad av vad man menar med det? Läs i så fall artikeln ”AI is touching your food” i Fortune.
En fortsatt glad sommar eller så gott det går i dessa dystra tider önskar vi er!
Fler matsvinnsspaningar hittar ni här.
