Matsvinnsspaning oktober 2022

Mer mat går till spillo i EU- länderna än vad som importeras, “Mer måste bli mat”, gott om matsvinn i butikerna, Tesco hyllas av matsvinnsaktivist och bra tips och råd.

Viktig rapport av Feedback Global “No Time to Waste – Why the EU needs to adopt ambitious legally binding food waste reduction targets.” Sex procent av EUs klimatutsläpp orsakas av mat som inte äts upp, till en kostnad av 143 miljarder euro per år. Mer mat går till spillo i EU än vad som importeras samtidigt som 33 miljoner människor i EU-länderna endast har råd att äta ett hälsosamt mål varannan dag. Mot bakgrund av bland annat kriget i Ukraina och det alltmer bräckliga livsmedelssystemet är det viktigare än någonsin att EU agerar beslutsamt och ambitiöst för att minska matsvinnet. Inför radikala bindande mål för alla EU-länder menar Feedback Global. Läs sammanfattning här.

Ytterligare två viktiga rapporter har släppts. Förluster av griskött, nötkött och mjölk på gården och Livsmedelsförluster vid slakt av grisar och nötkreatur. Det handlar bland annat om vad det innebär att en del grisar och nötkreatur i Sverige inte kommer till slakt och att all mjölk inte kan tas tillvara som livsmedel – i ton kött och mjölk under 2020. Värden för nästan 700 miljoner kronor går till spillo och växthusgaser om drygt 300 miljoner CO2 ton genereras till ingen nytta alls.

4 burkar kräftstjärtar, 1 Johnnys bbqsås, 5 små flaskor juice, 2 paket texmexkycklig, ca 3,5kg ryggbiff, 2 paket rökt skinka, 4 korvringar, 3 paket korv, 3 paket tortellini och 1,8kg spaghetti. Det blev resultatet av Prima Sopors dumpstring en helt vanlig måndag. Här är fler exempel. Och här är exempel från En analyserad ekonomi. Det finns mer att göra av butikerna…

“Kan själv”  kallar Föreningen Äkta Vara sitt nya utmärkta initiativ. En samlingssida där konsumenter ska kunna hitta tips, goda råd och en massa bra länkar till sidor och sociala medier-konton som tillsammans hjälper till att minska matsvinnet, laga vanlig mat av bra råvaror och hålla kostnaderna nere.

IKEA har minskat sitt matsvinn med 55 procent, motsvarande 20 miljoner måltider och 36 000 ton CO2.  IKEA har använt sig av Winnow Visions AI verktyg för att mäta och registrera svinnet samt utbildat 20 000 medarbetare som fått en djupare förståelse för vad som slängs och av vilken anledning. Något som lett till bättre beslut i köken.

Danska Födevarestyrelsen har lanserat en ny kampanj “Ta matansvar- Undgå matspild” med mängder av tips på hur konsumenterna ska undvika matsvinn. En tredjedel av all mat som slängs står konsumenterna för menar Födevarestyrelsen.

Matt Homewood, “Food Waste Warrior” hyllar Tesco, UKs största livsmedelskedja, i en krönika på Linkedin. Tesco snabbar upp sitt arbete med att minska matsvinnet och har nu som mål att minska det med 50 procent redan 2025. Bland annat så ska chefernas bonusar kopplas till hur de lyckas minska matsvinnet.

106 kg matavfall per person och år, motsvarande 1 180 kanelbullar, menar forskare på SEI att vi i Sverige bidrar med. Fast det stämmer väl inte? 106 kg matavfall består ju av både ätbar och oätbar mat som skal, ben och kaffesump. En kanelbulle äter man ju upp med hull och hår. Inte sant?

The Food Institute gör en djupdykning bland företag som använder sidoströmmar från jordbruket till nya produkter, s k upcycled foods. Rickard Albin, Culinar, har skrivit ett blogginlägg för AGFO i ett liknande ämne.

127 kg matavfall per invånare genererades i EU under 2020 enligt en färsk rapport från EU kommissionen “Food waste and food waste prevention – estimates”. Hushållen stod för 55 procent av matavfallet, resterande 45 procent bidrog övriga aktörer i livsmedelskedjan med. Matavfallet uppgick till nästan 57 miljoner ton totalt. Uppskattningsvis 10 procent av maten som sätts på marknaden i EU går till spillo, oräknat det som svinnas i jordbruk och industri. Med matavfall menas här livsmedel som har kommit in i livsmedelskedjan och som sedan tagits bort eller kasserats för att slutligen gå till avfall.

Avslutar med att tipsa om ett webinarium på SLU 15 november. Matsvinnet på våra åkrar- en möjlighet.

Fler spaningar här