Klimatet betyder mest för svenskarna – ny nordisk konsumentundersökning

Enorma mängder ätbar mat går till spillo samtidigt som miljarder människor går hungriga. Att vända kursen innebär att beslut och beteenden måste förändras längs hela livsmedelskedjan.

För att få en bättre förståelse för hur konsumenterna i de nordiska länderna gör och resonerar har Danone, det stora franska mejeriföretaget, i samarbete med ”matsvinnskrigarna” Too Good To Go ställt frågor om matsvinn till lite drygt tusen personer vardera i Sverige, Finland, Danmark och Norge. Undersökningen är ett startskott och omstart för Danones pågående arbete med att se till att så mycket mat som möjligt hamnar där den ska, på tallriken – i stället för slaskhinken.

Studien ”Food Waste- a study of consumer behaviours in Sweden, Finland, Denmark and Norway” har genomförts av marknadsföringsinstitutet Norstat under juli och augusti 2022. Urvalet är representativt vad gäller ålder, kön, region, utbildning, yrkessituation och inkluderar endast personer som är gemensamt eller helt ansvariga för hushållets matinköp.

Här följer en sammanfattning av rapporten

Matsvinnet är allmänt känt som ett problem bland konsumenterna. Man erkänner också att man är en del av problemet, men också har möjligheter att bidra till förändring. Att spara pengar är den största drivkraften till förändring bland de nordiska respondenterna.

Studien visar också att konsumenterna bör lär sig mer om bäst före- datum och hur man bedömer matens färskhet och kvalitet för att undvika att slänga perfekt ätbar mat.

66 procent av de nordiska hushållen anger att spara pengar som främsta anledningen till varför de vill minska sitt matsvinn. 55 procent anger klimatskäl. Av de nordiska länderna är det bara svenskarna som anger klimatet som främsta anledning till att minska svinnet. Kvinnor och unga vuxna rankar klimatfrågan högre än män och äldre.

Vem kan göra mest för att minska matsvinnet

Konsumenterna som kan göra mest skillnad när det gäller att minska matsvinnet tycker 49 procent av de nordiska konsumenterna. 40 procent anser att det är livsmedelsproducenterna och butikerna. Endast 8 procent tycker att lagar och regler är viktigast. 3 procent kan inte svara på frågan.

Vad skulle underlätta?

Att butikerna säljer varor som håller på att gå ut i datum till ett rabatterat pris är en bra idé tycker fyra av tio nordiska konsumenter. Två av tio vill ha tips om hur man tar tillvara matrester och hur man förvarar dem. Åtta av tio vill ha matsvinnstips på förpackningen.

Vad slänger man?

Rester från mat som lagats hemma, grönsaker, kaffe och te, frukt och bröd är det som svenskarna slänger mest. Vi rankar ungefär samma slags varor lika högt i samtliga nordiska länder förutom Norge där bröd toppar listan.

Hur mycket slänger vi?

Det är mycket mat som slängs i de nordiska länderna. Uppskattningsvis slänger vi i Sverige till exempel 225 miljoner frukter per år, Norge 225 miljoner brödskivor, Finland 126 miljoner koppar kaffe och te och Danmark 204 miljoner knytnävsstora portioner matrester per år.

Orsaker till att vi slänger mat

Tre fjärdedelar av svenskarna säger att de slänger mat för att den har blivit dålig innan de hunnit äta upp den, drygt hälften slänger för att man är osäker på om maten håller god kvalitet/ är ätbar. En tredjedel slänger mat för att den var dålig redan när de köpte den. En tredjedel säger att de slänger mat för att bäst före datum har passerats. Bäst före-datum finns med som topp fem även i Finland.

—–