Hä följer en uppdaterad faktasida med aktuell statistik, förtydligade och förklarande av definitioner, mer globala och lokala jämförelser, mätning av etappmål och en granskning och analys av hur det med de svenska etappmålet för minskat matsvinn och de globala målen (FN:s globala mål, ibland kallade ”hållbarhetsmålen” men här oftast globala mål , globala mål 12.3 osv) och kopplingar till angelägna klimat-, miljö och planetära mål och gränserna (Stockholm Resilience Center).

Den här faktasidan är en större omarbetning av faktasidan om matsvinn som främst uppdateringar med offentlig svensk statistik genom åren. Syftet med den nya är att ge en mer aktuell bild av läget inom matsvinn och förluster av livsmedel i Sverige, regionalt och lokalt men också med global utblick.

Källorna redovisas sist och hänvisas ofta till i texten men ibland hänvisas bara till de mest namnkunniga och viktiga källorna trots att fler av källorna använts. Vi önskar er matnyttig och viktig läsning!

Vad är matsvinn – och vad är matavfall?

Idag finns ingen gemensam global definition för vad som kan räknas som matsvinn. I Sverige har Naturvårdsverket valt att definiera matsvinn som en del av det totala matavfall som uppstår i livsmedelskedjan – från jordbruk och fiske (primärproduktion) till hushållen. Matsvinn utgörs av den ”onödiga” delen av matavfallet (se figur nedan). Med det menas alla livsmedel som hade gått att äta eller dricka om de hanterats på ett bättre sätt. Sådant som vi inte förväntas att äta, t ex skal, ben, brosk, hud, sump eller vissa sorters inälvor räknas inte som matsvinn. Det är att betrakta som ”oundvikligt” matavfall. 

Hur omfattande är matsvinnet? 

Idag går det inte att få fram exakta siffror på hur mycket matsvinn som uppstår varje år – varken i Sverige eller världen. År 2011 gjorde FN:s jordbruks och livsmedelsorgan FAO det enda försöket hittills att göra en global uppskattning. Resultatet, visade att ungefär en tredjedel av den mat som produceras i världen inte äts upp. Med dagens siffror skulle det motsvara ungefär 1,6 miljarder ton livsmedel. 

I Sverige finns bara uppskattningar gjorda på hushållsnivå. De senaste siffrorna från Naturvårdsverket visar att det handlar om ungefär 33 kilo matsvinn per person och år 2021.15 kg är mat och 18 kg är flytande svinn som kaffe, juice och mejeri. Hur stort matsvinnet är i resten av livsmedelskedjan är oklart.

Matsvinnets påverkan på jorden

Uppskattningar visar att mänsklighetens slöseri med livsmedel har en enorm påverkan på vårt arbete med att nå FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling. Om vi fick ner matsvinnet till noll skulle vi kunna spara in en fjärdedel av det färskvatten som används inom det globala jordbruket varje år. Vi skulle också kunna minska våra totala växthusgasutsläpp med 8-10 procent vilket motsvarar hälften av utsläppen från alla flyg-, väg- och sjötransporter som görs på jorden (!). FN:s livsmedelsorgan FAO har också räknat ut att vi teoretiskt sett skulle kunna mätta alla de 870 miljoner människor som idag svälter i världen – om vi bara minskade det globala matsvinnet med 25 procent.

Var uppstår matsvinnet?

Matsvinn uppstår i alla led av livsmedelskedjan, t ex inom fiske och jordbruket, livsmedelsindustrin, på restauranger, i storkök och mataffärer – och inte minst i våra hushåll.

I de flesta länder finns ingen separat statistik för matsvinn, bara för det totala matavfallet. I fattigare delar av världen visar studier att det är i andra änden av livsmedelskedjan, inom jordbruket och industrin att det mesta matavfallet uppstår som ett resultat av av resursbrist och sämre möjligheter att upprätthålla en livsmedelssäker nivå igenom all producerade led fram till försäljning och konsumentled medan de i riktare länder som Sverige merparten sker i konsumentledet.

Matsvinn i svenska hushåll
Hushållen står alltså för en betydande del av matsvinnet i rika länder som Sverige. År 2023 slängde svenska hushåll uppskattningsvis 634 000 ton livsmedelsavfall, varav cirka 26 procent bedöms vara matsvinn. Detta motsvarar ungefär 60 kg matsvinn per person och år. 

Matavfall i svenska hushåll
År 2022 uppgick den totala mängden fast livsmedelsavfall i Sverige till 117 kg per person. 

Vad kostar matsvinnet?

I Sverige finns ingen nationell statistik över hur mycket matsvinnet i livsmedelskedjan kostar. Livsmedelsverket har dock gjort en beräkning som  visar att en genomsnittlig barnfamilj skulle kunna spara 3000-6000 kronor per år genom att minska sitt matsvinn.

Den amerikanska konsultföretaget Boston Consulting Group uppskattar att värdet på de livsmedel som inte äts upp i världen varje år, ligger på runt 1200 miljarder dollar. På EU-nivå har det gjorts beräkningar som visar att motsvarande siffra ligger på runt 143 miljarder euro årligen. Om man väger in de indirekta kostnader som matsvinnet gett upphov till – till exempel via avskogning, klimatpåverkan, jorderosion, vattenbrist, svält och så vidare så blir siffrorna än mer svindlande. Enligt en rapport som FN:s klimatpanel IPCC publicerade 2019, så kan det handla om summor på uppåt en trillion dollar per år. Det är en etta följd av 18 nollor.

Enorma mängder mat hamnar visserligen på soptippar eller slängs tillbaka i haven (ratad fisk). Men på många håll i världen används en del av matsvinnet till andra saker. I Sverige går det mesta matavfallet till produktion av bioenergi, biobränsle, djurfoder, jordförbättringsmedel eller tillverkning av biokemiska produkter som kosmetika. Men det betyder inte att slängandet av ätbar mat är en hållbar eller resurseffektiv lösning när en resurs görs om till något annat så sjunker ofta det samhälleliga värdet på den och miljö och klimat förlorar på att maten så att säga behöver produceras “igen”. Det krävs stora mängder material, resurser och krävs nya transporter och tillverkningsprocesser som alla påverkar miljön och klimatet ytterligare – och i onödan.

Uppdaterade fakta och statistik om matsvinn

• 2023 slängdes 122 kg livsmedelsavfall per person, inklusive allt från primärproduktion till hushåll och nivåerna har legat stabilt sedan 2020, med ingen tydlig minskning syns hittills enligt Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och andra källor.
• Hushållens fasta matsvinn uppgår till i genomsnitt 16 kg ätbar mat per person och år vilket också ligger i en stabil trend från 17 kg 2020 enligt Naturvårdsverket och Livsmedelsverket.
• Utöver det slängs 18 kg flytande mat/dryck (t.ex. kaffe, juice, mjölk/mejerier) i avlopp per person och år enligt samma källor som ovan.
• Samma myndigheter rapporterar att i livsmedelshandeln har butikssvinnet sjunkit till 8 kg per person, medan restaurang- och hotelldelen ligger på ungefär 11 kg per person.
• Detta visar att hushållen står för cirka 50 % av allt livsmedelsavfall och här finns fortsatt den troligen största potentialen för förändring vilket också anses av många andra källor som Världsnaturfonden WWF (Cision m fl). 

Det svenska etappmål 2020–2025

• Sverige har som mål att 20 % minska livsmedelsavfall per person till 2025, i linje med FN:s mål 12.3 för global halvering enligt FN:s globala mål för hållbar utveckling (FN).
• Med ett halvår kvar kan konstateras att det krävs mycket kraftfullare insatser inom hushåll, handel, restaurang och industri om någon fortsatt tror att det målet ska kunna nås och en annan tidsram för under 2025 kommer det med all sannolikhet inte att nås.

Definitioner och distinktioner

• Food loss & waste är ett engelskt uttryck som täcker in alla delar av livsmedelskedjan och primärproduktion, transport, handel + konsumtion/konsumentledet.
• Matsvinn på svenska betyder specifikt ätbar mat som slängs i onödan. Förluster är både med i det svenska etappmålet och i myndigheters arbete liksom som ett behov då det handlar om stora mängder potentiella livsmedel. För det som slängs i primärproduktionen är definitionsmässigt inte livsmedel än, även om vi som novisa konsumenter kan tycka att det är det.
• I engelskt källmaterial inkluderas ofta både ”losses” och ”waste”så det är viktigt att använda korrekt term och på svenska förstå att.
  

Planetära gränser, livsmedel och matsvinn 

I samhällsdebatten heter det ofta att matsvinnet uppgår till en tredjedel av alla livsmedel som produceras. Det är illa nog men tyvärr troligen en för låg siffra. Dels saknas en del trovärdiga mätningar i stor del av världen, dels mäts inte alla förluster och svinn av olika skäl och dels pekar mycket nutida forskning på att statistiken av förluster i primärproduktionen tills 2020 inte inkluderat 1 miljard ton. Allt detta hade kanske inte kunnat bli livsmedel men andelen är därmed antagligen ordentligt över 33 %, alltså en tredjedel. Vi har tidigare rapporterat om att det skulle kunna vara 40% enligt rapporten Driven to Waste (Världsnaturfonden/WWF, med flera).

Det är numera väldigt tydligt att vi som civilisation, Sverige och världen i stort, underpresterar mot våra åtaganden mot nu levande och kommande generationer och målsättningar om hållbar konsumtion och levnadssätt, t ex för att minska matsvinnet och förluster är tydligt. Vi övertrasserar planetens förmåga att förse oss med de resurser som vi är vana vid och behöver och det liv vi känner till och vill leva med enligt forskning bland annat inom arbetet med de planetära gränserna (från engelskans Planetary Boundaries), som ofta presenteras och leds av Johan Rockström (Stockholm Resilience Center). Numera överskrider vi enligt deras forskning 6 av 9 gränser. Läs mer om det här på Stockholm Resilience Center och här på Wikipedia här.

Globalt perspektiv och globala mål 12.3

• Enligt UNEP/Food Waste Index (2022) slängs cirka 19 % av all producerad mat (cirka 1,05 miljarder ton); hushåll står för 60 %, restaurang 28 %, butik 12 %.
  
• FN/FAO (2009) menar att totalt ca 24 % av kaloriinnehållet går förlorat i värdekedjan. 
  
• WWF/Tesco-rapport “Driven to Waste” från 2021 pekade som vi tidigare skrivit om att det globalt är cirka 40 % av alla producerade livsmedel går förlorad eller slängs varav det stora är att primärproduktionen utgör en stor del enligt t ex The Grocer.
  
• Utsläppen av växthusgaser, som på engelska ofta förkortas GHG (från engelskans greenhouse gases) från matsvinn och förluster i livsmedelskedjan motsvarar 8–10 % av världens samlade globala utsläpp och är därmed en avgörande viktig faktor att komma till bukt med om vi vill ha ett mer stabilt, förutsägbart och mindre katastrofalt (extremoväder, torka, översvämningar, havsnivåhöjning, hotad produktion av mat och dryck etc) klimat.
  

FN:s globala mål om matsvinn och förluster: 12.3

• FN:s mål är att halvera matsvinn och förluster i livsmedelskedjan till 2030.  
• Sverige har anpassat sitt mål via det nationella etappmålet 2020–2025.

Om du läser eller vill titta på en video med ett barn eller någon som behöver se barn på lättbegriplig svenska kan du se den här 4-minuter korta tydliga videon i en serie från UR Play (Utbildningsradions videokanal).

Jämförelse Sverige, Norden och EU

• Sverige: 16 kg per person matsvinn, genomsnittligt livsmedelsavfall (som alltså inte är likvärdig med matsvinn utan inkluderar oätliga delar, ben, ska mm) är ca 122 kg per person.
  
• Norden (Norge, Danmark, Finland) liknar Sverige men publika gemensamma nordiska siffror har inte sammanställts här men de är ofta i spannet 15–20 kg/person.
  
• EU-genomsnittet är enligt FAO/Food Waste Index: ungefär 17 % av livsmedelsproduktion som blir matavfall vid konsumtion, motsvarande cirka 90‑110 kg per person och år.
  
• I UK slängs omkring 33–40 % av producerad mat enligt rapporten Driven to Waste och ett handelsinitiativ av t.ex. Tesco som driver på för minskat matsvinn.  

Analys, trender och måluppfyllnad

• Handel: sjunkande butikssvinn är positivt.
  
• Hushåll, restaurang: stagnation – små förbättringar men långt kvar till målen.
  
• Primärproduktion: globalt oerhört högt svinn (upp till 40 %), men i Sverige saknas detaljerad lokal statistik – en lucka att belysa.
  
• Planetära gränser och miljömål:
  
  • Livsmedelsavfall bidrar med upp till 29 % av Sveriges hushålls utsläpp av växthusgaser enligt Naturvårdsverket mer flera.
    
  • Globalt står det totala matsvinnet för 8–10 % av växthusgaser, vilket gör det störst näst efter transporter enligt Världsnaturfonden WWF med flera (Cision med flera). 
    
  • Minskning av matsvinn är en nyckel för att nå Sveriges miljömål och klara planetära gränser såsom påverkan och användning av klimat, vatten, biologisk mångfald etc.
    

Rekommendation och kritisk granskning

• Den nuvarande trenden håller inte för att uppfylla 20  procentsmålet (det svenska etappmålet) till 2025.
  
• Insatser behövs i flera led:
  
  • Hushåll: beteendeförändring (planering, förvaring, datummärkt mat); stöd och kampanjer från myndigheter & bransch.
    
  • Primärproduktion: behöver mätningar, analys och tekniska åtgärder – hittills mest fokus på handel.
    
  • Återkoppling mot SDG 12.3: internationell mätning sker, men det behövs tydligare uppföljning även på svenska primär- och värdekedjor.
    

Sammanfattning

1. Sverige 2023: 122 kg livsmedelsavfall, 16 kg matsvinn/hushåll.
   
2. Globalt: 19 % av all mat slängs; 40 % går bort när primärproduktionsförluster inkluderas, vilket målsättningen i både det svenska etappmålet och det globala målet 12.3 omfattar.
   
3. Målen: Sverige missar tydligt måluppfyllnad vid halvårsmål 2025 och ett intensifierat arbete krävs men målet lär inte nås under 2025.
   
4. Miljöperspektiv: stora klimat-, miljö och resursvinster vid minskat matsvinn vilket gör det centralt för att inte överskrida utan balansera det planetära målen.
   

Källor

Vissa källor som förekommer i texten anges inte nedan men inkluderas som aktiva länkar till rapporter för att göra texten mer lättläst och använd av fler personer och typ av läsare och besökare. Källorna som listas nedan har använts vid flera tillfällen i faktatexten ovan.

FN, Globala målen för hållbar utveckling: https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/

Graziano da Silva, Jose, Earth Overshoot Day, Food losses and waste: a challenge to sustainable development (2016): https://www.overshootday.org/food-losses-and-waste-a-challenge-to-sustainable-development/

Livsmedelsverket, Fakta om matsvinn (2025): https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/matsvinn/fakta-om-matsvinn/

Livsmedelsverket, Matsvinnet minskar för långsamt (2024): https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/matsvinnet-minskar-for-langsamt/

Mureithi, Carlos, Associated Press/AP News, 783 million people face chronic hunger. Yet the world wastes 19% of its food, UN says (2024): https://apnews.com/article/united-nations-food-waste-report-2024-18018b352ac6bd7be9925e15511254ac

Naturvårdsverket, Matavfall och matsvinn (2025): https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/avfall/avfallslag/matsvinn-och-livsmedelsavfall/

Naturvårdsverket, Matsvinnet minskar inte (2024): https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/2024/december/matsvinnet-minskar-inte/

Quinn, Ian, The Grocer, Food waste 1 billion tonne higher than thought, claims WWF/Tesco report (2021): https://www.thegrocer.co.uk/news/food-waste-one-billion-tonnes-higher-than-thought-claims-wwf/tesco-report/658179.article

Stockholm Resilience Center, Alla planetära gränser kartlagda för första gången, sex av nio passerade (2023), https://www.su.se/nyheter/alla-planet%C3%A4ra-gr%C3%A4nser-kartlagda-f%C3%B6r-f%C3%B6rsta-g%C3%A5ngen-sex-av-nio-passerade-1.674721

Världsbanken/World Bank/Connect 4 Climate, Reducing Food Loss and Waste (2016): https://www.connect4climate.org/article/reducing-food-loss-and-waste

Världsnaturfonden/WWF International, Over 1 billion tonnes more food being wasted than previously estimated, contributing 10% of all greenhouse gas emissions (2021): https://news.cision.com/wwf-international/r/over-1-billion-tonnes-more-food-being-wasted-than-previously-estimated–contributing-10–of-all-gree%2Cc3386797

Världsnaturfonden/WWF, Driven to Waste (2021): https://wwf.panda.org/discover/our_focus/food_practice/food_loss_and_waste/driven_to_waste_global_food_loss_on_farms/

Wikipedia, Food loss and waste: https://en.wikipedia.org/wiki/Food_loss_and_waste

World Research Institute (2013): Creating a sustainable food future: reducing food losses and waste är bara en av alla tusentals vetenskaplig artiklar på temat: https://www.researchgate.net/publication/261759490_Creating_a_sustainable_food_future_reducing_food_losses_and_waste